Nyhetsbrev maj 2015

Hej! Den här månaden vill vi ta upp normkritisk pedagogik. Här kommer korta förklaringar, tips och tankar. Läs om allt detta nedan och kontakta oss om ni har funderingar, frågor eller vill att vi ska komma till just er verksamhet.

10 % på utbildningar som bokas innan 1 juni
Nu är det dags att boka höstens utbildningar. Jämställt har över 10 års erfarenhet och är Sveriges ledande utbildare av skolor och förskolor i jämställdhet, likabehandling, normkritik och värdegrundsarbete. Just nu är vi i en utvecklingsfas och växer så det knakar och även företag utanför utbildningssektorn har upptäckt oss. Det betyder att vi mer och mer sprider normkritiken ut på arbetsplatser i kommuner, landsting och på privata företag. Att använda sig av normkritiken i sitt arbetsmiljöarbete har blivit väldigt populärt och lyckat. Läs mer om vad vi kan erbjuda under Företag och organisationer.

Vi erbjuder 10 % rabatt på alla utbildningar som bokas innan den 1 juni. Ange: juni10% vid bokning för att ta del av erbjudandet. Läs mer om våra utbildningar på vår utbildningssida.

Normkritiskt perspektiv, normkritisk pedagogik, normmedvetenhet och normkreativitet
Det finns många olika namn på arbetet med normkritik. Normkritisk pedagogik är ett nytt begrepp som skapats i Sverige baserat på Kevin Kumashiros teorieri och texter. År 2009 kom Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Där lyftes vikten av att byta perspektiv från toleranspedagogik till normkritisk pedagogik för att motverka diskrimineringar, trakasserier och kränkningar. I och med skolverkets rapport började normkritiken spridas snabbt i Sverige! Normkritik är fortfarande under utveckling och kommer aldrig att bli klart eftersom det alltid finns nya normer att ifrågasätta. Var med och utveckla normkritiken!

Målet med normkritik är att få alla att känna sig inkluderade. Normkritik visar på det maktövertag de som tillhör normen har genom att de har möjlighet att ”godkänna” eller tolerera ”dem som inte tillhör normen. Efter en föreläsning om normkritik som vi hade på ett större företag skrev en person i utvärderingen:

”Väldigt inspirerande och en ögonöppnare för mig på flera sätt. Gillade att fokus var ”normkritik”, ifrågasättande och tänka nytt. Utan att ha lagt mycket tid tidigare på just föreläsningar som denna, så tycker jag att vi i alla fall tänkt att ”det är ok att vara gay” istället för ”varför ska man behöva ”komma ut” när man är gay och inte när man är hetro”.

Många tänker att de jobbar aktivt med likabehandlingsfrågor – vilket de säkerligen gör – men med normkritiken öppnas många ögon upp på nytt och det kommer nya aha-upplevelser. Många inser att deras tidigare arbete faktiskt kanske har förstärkt normer istället för att göra verksamheten mer inkluderande. Läs mer om normkritik i den här pdfen.

Normkritiska böcker och normförstärkande böcker
När en googlar på normkritik och böcker så kommer det upp en hel del tips. Många av böckerna är bra, men det finns böcker som har en jämställdhetstanke som faktiskt förstärker normer och mer lär barnen om normer istället för tvärt om.

En väldigt bra normkritisk bok är ”Lill Zlatan och morbror Raring” av Pija Lindenbaum. Varför den är bra ur ett normkritiskt perspektiv är för att berättelsen inte fokuserar på att huvudpersonen är tjej och spelar fotboll och har en morbror som är homosexuell. Detta är bakgrundsfaktorer på ett självklart sätt. Historien handlar om att kunna komma över svartsjuka. Därför är denna bok normkritisk, det normbrytande är självklart och inte problematiserat.

Av samma författare finns boken Kenta och Barbisarna. Den handlar om en kille som blir sugen på att leka med barbisar tillsammans med tjejerna istället för att spela fotboll med killarna. Denna bok är väldigt fin och rolig och visar att både killar och tjejer kan leka med samma saker. Det problematiska med boken är att den utgår från att det INTE är så och delar upp barnen efter kön. Barn som läser denna bok som ännu inte vet om att samhället har vissa normer när det gäller tjejer och killar lär sig detta genom denna bok. Denna bok är inte normkritisk men kan användas i verksamheter där detta problem finns – att tjejer och killar delar upp sig själva och leker med olika saker – just för att kunna samtala om detta med barnen.

Normer och pronomen – Åland ska antagligen använda hen i nya lagar
Tidningen HBL skriver om att i samband med att den åländska körkortslagen förnyas föreslår lag- och kulturutskottet på Åland att det könsneutrala pronomenet hen ska användas i stället för hon eller han i lagstiftningen.
– Hen är alldeles utmärkt att använda i lagtexter, både praktiskt och pragmatiskt. Det är en del av vår språkutveckling, säger lag- och kulturutskottets ordförande Katrin Sjögren.
Nu är hen även med i svenska akademins ordlista och används alltmer. Det används flitigt inom exempelvis media, reklam, skolverksamheter och forskning.
– Jag tror hen väcker känslor för att man befarar att det ska ersätta de personliga pronomina han och hon. Men så är det inte tänkt, kvinnor ska fortfarande vara hon och män han. När könet är ovidkommande är det bra att språket har utvecklats och att vi tar tillvara möjligheterna som utvecklingen ger, säger lagtingets talman Britt Lundberg.

Hen är ett självklart val för många och det är särskilt viktigt eftersom det finns fler könsidentiter än bara man och kvinna. Hen är ett pronomen som underlättar det vardagliga språket och samtidigt öppnar upp normer istället för att låsas fast vid kategorierna man och kvinna.

Personer med normbrytande funktion möts av misstro vid ansökan om färdtjänst
Ny forskning visar att den som ansöker om färdtjänst utsätts för ingående granskning för att kunna få den hjälp som de har rätt till. Syftet med färdtjänst är att öka självständigheten för personer med normbrytande funktion men granskningen kan upplevas som kränkande.
– Du måste berätta om allt; hur din kropp fungerar och vilka relationer du har. Du måste visa att du är värdig stödet, säger Andreas Pettersson, forskare vid Juridiskt forum, Umeå universitet.

Han har skrivit avhandlingen Out and About in the Welfare State – the Right to Transport in Everyday Life for People with Disabilities in Swedish, Danish and Norwegian Law. Avhandlingen tar avstamp i genusvetenskapliga metoder och teorier, och sätter fokus på de rättsliga förhållandena mellan det allmänna och den enskilde. Läs sammanfattningen eller hela avhandlingen här.

Tips på en normkritisk filmsnutt!
Vi vill tipsa om UMO som är som en ungdomsmottagning på nätet. UMO har ett tydligt normkritiskt perspektiv och gör dessutom roliga filmer som synliggör normer. Titta exempelvis på filmen ”Heterosexuellas rätt i samhället”

Machokulturen är en belastning
Nio av tio anställda på byggföretag har sett kolleger må dåligt på grund av den grabbiga kulturen i branschen. Nästan varannan upplever en attityd som går ut på att kvinnor är mindre lämpade än män att jobba på byggen. Sexistiskt språkbruk förekommer på hälften av arbetsplatserna.
”Alltför länge har förlegade attityder tillåtits husera fritt. Nu är det hög tid att göra upp med en machokultur som riskerar att urholka branschens framtid”, skriver Lars Bergqvist och Johan Lindholm, ordförande för Byggcheferna respektive Byggnadsarbetareförbundet, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Vi på jämställt brukar alltid lyfta fram att Sverige har en av Europas mest könsuppdelade arbetsmarknad. Även studievalen styrs till stor utsträckning av kön. Detta har tyvärr lett till att många branscher och utbildningar fastnat i stereotypa attityder, jargonger och kulturer. Vi tycker det är så bra att detta lyfts fram av både branschorganisationer och fackförbund! Kom igen nu, släpp de snäva normerna och öppna upp för alla!
Läs debattartikeln här.

 

Kommentarer inaktiverade.